Allt är så konstigt.,,
Har väldigt mkt tankar just nu. Vet inte vart jag ska göra av dom. Har bara två jag vill prata med det om men den ena går inte o den andra är bortrest. Jag kommer använda dagboken ett tag istället. Vilket jag aldrig gör längre. Men dessa tankar går inte att skriva om här just nu.
att föräldrar försvinner från detta livet alldeles för tidigt...
nu är det inte bara mig det gäller utan en annan sak som bara är för hemsk. självklart påverkar detta mig visserligen. i helgen försvann en av mina allra bästa vänners mamma från detta livet 57år gammal. min pappa gick bort endast 60år gammal och tidigare detta året vet jag två vänner/bekanta som förlorat sina mammor. innan min pappa gick bort tänkte jag att nåt sånt aldrig skulle hända mig. mina föräldrar skulle bli gamla o grå. tyvärr vet jag allt för många gamla vänner som också förlorat en av sina föräldrar också. jag känner nog att livet är så skört. min kompis mammas död är så fruktansvärt hemsk och jag vill bara krama henne och familjen hela tiden. jag tänker på det hela tiden och på hela familjen. denna vän betyder så himla mkt för mig och jag vill bara göra allt bra. fast jag vet att jag bara kan vara där. men jag inser hur mkt sånt här påverkar,inte bara familjen utan männsikor runtomkring.
jag var hos min sköterska igår och pratade om det här. och jag sa att vad höll jag på med förra året egentligen när jag tryckte i mig tabletter och alkohol. jag insåg att om inte jag hade ringt min vän kanske jag inte hade vaknat nåt mer. o det enda jag hade i huvudet var mutzy, inget annat fanns. inte familj, inte vänner, ingenting. men det va ju mutzy som räddade mig. hade jag inte tänkt på honom hade jag inte ringt någon och då vet jag inte om jag hade vaknat. jag började då tänka på hur det hade påverkat min familj, mina vänner men även folk runtomkring. döden är hemsk och påverkar fler människor än vad man kanske tror.
detta blev ett konstigt inlägg men tror jag fick fram nåt. behövde iaf skriva av mig.
