mitt liv som bipolär

så kan man i stort sett förklara mitt liv. det gäller bara att lära sig att leva med det. o kunna få lite stabilitet med hjälp av medicin.

 

sist jag skrev va allt skit. men nu är allt ganska normalt igen. varken upp el ner. alltså normal. att ha såna svängningar är ganska påfrestande. oftast så har jag lite längre uppåtperioder än den senaste o när jag då faller sen tar det väldigt många månader att ta sig upp. sista gången ca7-8 månader efter 2 månaders uppåtperiod.

 

nu i veckan är jag dagmatte åt världens sötaste lilla labrador-kille. jag som alltid velat ha en labrador sen jag va extramatte åt finaste jenny när jag va liten. men att ha hår överallt, vet inte om jag klarar det. men är glad att jag då får låna denna lille grabb. idag va jag o mutzy ute o lekte med honom i ösregnet. det gör verkligen att man känner sig sjukt mkt galadare o piggare, trots höstvädret.

 

annars rullar det på som vanligt. min midsommarhelg som jag var så stressad över, blev till slut hemma hos mamma o styvpappa. jag va fyllechaffis på självaste aftonen o körde runt o hämtade i småorterna. men jag va nöjd. satt o kolla fotboll o åt jordnötsringar. o tänkte ist framåt på min brightonresa som blir av nästa vecka!! idag kom jag dock på att jag ska flyga. vilket jag är livrädd för. o känner mig lite lätt stressad. o tänker att nu har det inte vart nån stor flygkrasch på länge så därför kommer det hända när jag flyger. ska försöka att fokusera på annat känner jag. puuh!

 

allt för idag tror jag!